Aktieägarstatistiken avser aktier noterade på svensk marknadsplats och visar olika samhällssektorers aktieägande och röstandelar fördelat på marknadsplats. Statistiken belyser också utländska ägare fördelade på de enskilt största ägarländerna.
Syftet är att komplettera bilden av det totala och regionala valdeltagandet i de allmänna valen och på så vis ge en utförligare beskrivning av valdeltagandet i olika befolkningsgrupper.
Syftet är att för de allmänna valen sammanställa statistik över röstberättigade, röstande, personrösternas fördelning och mandatfördelning i riksdagsvalen, landstings- och kommunfullmäktigvalen.
SwedeAmp är ett nationellt kvalitetsregister sedan 2011. Registret har ett tydligt multidisciplinärt fokus och ger möjlighet till förbättringsarbete både inom och mellan olika vårdteam. Data innefattar demografisk patientdata, amputationsdata, kirurgisk data, protesförsörjning och patientens situation före och 6, 12 respektive 24 månader efter amputationen. Data som avser patientens situation avser endast vid amputation ovan fotleden.
Registret innefattar också förnyade ingrepp på samma patient (revision, re-amputation och bilaterala amputation) samt patientens nya situation därefter.
Statistiken handlar om befolkningens utbildning, olika utbildningsgruppers övergång till och ställning på arbetsmarknaden samt nya frågeställningar på området som är aktuella i samhällsdebatten.
Swedevox är ett Nationellt Kvalitetsregister för patienter som startar behandling med hemsyrgas eller hemventilator i Sverige. Registret innehåller uppgifter om vårdkontakter, diagnos, behandling och vissa provresultat (såsom lungfunktion och blodgaser). Vidare finns uppgifter om patientens upplevelser sin hälsa och livskvalitet som samlats in via frågeformulär.
Swedevox innehåller dessutom användning av CPAP (Continuous Positive Airway Pressure) för behandling av sömnapnéer, men detta visualiseras för närvarande inte i RUT.
Insamlingen av uppgifter barn, personal och verksamheter i Annan pedagogisk verksamhet är en totalundersökning. Populationen omfattar barn, personal och verksamheter för all verksamhet som bedrivs i kommunal eller enskild regi.
Från och med 2014 lämnas uppgifter på individnivå för barn och personal.
Från och med januari 2019, och för vissa arbetsgivare redan juli 2018, gäller nya regler för arbetsgivardeklarationen. Förändringen innebär att arbetsgivare och andra utbetalare ska lämna redovisning på individnivå till Skatteverket för löner, förmåner och de flesta andra tjänsteinkomster. Arbetsgivardeklaration på individnivå har två nivåer; huvuduppgift och individuppgift.
Arbetskraftsundersökningen (AKU) är en urvalsundersökning om sysselsättning och arbetslöshet. Undersökningen baseras på befolkningen i åldern 15-74 år. Innan april 2005 baserades undersökningen på befolkningen i åldern 16-64 år.
Registret innehåller data som ligger till grund för statistik som visar situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Statistiken innehåller andel personer med funktionshinder, typ av nedsättning, eventuell nedsättning av arbetsförmåga m.m.
Arbetsmiljöundersökningen syftar till att beskriva arbetsförhållandena och arbetsmiljön i svenskt arbetsliv. Undersökningen genomförs som en tilläggsundersökning till AKU.
Undersökningen visar besvär som människor kopplar till sitt arbete, var i kroppen besvären finns och vad i arbetet som kan ha orsakat dem. Undersökningen är en tilläggsundersökning till Arbetskraftsundersökningarna (AKU), och mäter beståndet av både nya och äldre arbetsrelaterade besvär under ett år.
Syftet är att ge information om avgifter/hyror och insatser för olika lägenhetstyper inom nyproduktionen och att belysa i vilken utsträckning nyproducerade lägenheter kunnat hyras ut eller säljas. Statistiken redovisas med fördelning på regioner, lägenhetstyper och upplåtelseformer.
Statistiken skall dels belysa de icke-finansiella företagens betydelse på olika finansiella marknader genom att visa storleken på och förändringarna av företagens finansiella tillgångar och skulder, dels förse finansräkenskaperna med underlag för kvartalsvisa beräkningar av företagssektorns finansiella sparande.
Barnregistret används för att statistiskt belysa barns levnadsförhållanden. I registret knyts syskon och föräldrar till barnen med hjälp av Registret över totalbefolkningen (RTB).
Huvudsyftet för produkten är att göra framskrivningar av Sveriges befolkning fördelad på ålder, kön och sju födelselandsgrupper som underlag för samhällsplaneringen.
Syftet med undersökningen är att komplettera Labout Cost Index (LCI) och Structure of Earnings Survey (SES) med bonusvariabler samt att möjliggöra årliga analyser av strukturen på bonusutbetalningar på den privata arbetsmarknaden.
BORIS är ett Nationellt Kvalitetsregistret där barn och tonåringar som får behandling för obesitas registreras. De kvalitetsindikatorer som rapporteras för BORIS är dels processindikatorer, dels resultatindikatorer. Processindikatorerna visar hur patienterna tas om hand i vården, om de utreds och behandlas. Resultatindikatorerna visar hur det går för patienterna, deras viktförändring och förekomst av följdsjukdomar.
BRIMP är ett Nationellt Kvalitetsregister sedan 2014. Det startades på initiativ av yrkesorganisationerna Svensk Plastikkirurgisk Förening och Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi. Bröstimplantat sätts in när ett bröst tagits bort på grund av cancer eller då en kvinna önskar en förändring av andra skäl som t.ex. assymmetri, könsdyfori, viktnedgång eller önskan om förändrat utseende t ex efter genomgången graviditet. BRIMP registrerar både primäroperationer och reoperationer för alla olika typer av permanenta bröstimplantat. Även patientspecifika data registreras liksom indikation, antibiotika och teknik för utförd för kirurgi.
BKI mäter prisförändringen för de kostnader som vid oförändrad byggteknik och byggorganisation är förknippade med utförandet av ett visst byggnadsprojekt. (T.o.m. 2021 hette undersökningen Faktorprisindex för byggnader, FPI.)
Byggproduktionsindex skall månadsvis belysa förändringen i den ekonomiska aktiviteten inom byggindustrin, såväl totalt som uppdelat på typ av verksamhet. Byggproduktionsindex baseras på uppgifter om arbetade timmar från Konjunkturstatistik Löner privat sektor, arbetade timmar och förädlingsvärden från NR samt uppgifter från fackförbundet Byggnads.
CPUP är ett livslångt uppföljningsprogram och Nationellt Kvalitetsregister för personer med cerebral pares (CP). Registret innehåller uppgifter om funktion (som rörelseförmåga, kommunikationsförmåga, ät- och sväljförmåga, kognition) behandling (som operationer, fysioterapi, arbetsterapi, ortosbehandling) och röntgenresultat.
Statistiken visar bland annat företagens erbjudande av personalutbildning, anställdas deltagande i personalutbildning, personalutbildningstimmar och personalutbildningskostnader. Undersökningen är gemensam för EU.
Syftet med enkätundersökningen är att belysa faktorer som kan påverka studieresultat, undersöka om sfi ger tillräckliga kunskaper för att klara sig i samhället samt framtidsplaner för deltagande i sfi.
Statistiken beskriver detaljhandelns utbredning i Sverige, med siffror över markanvändning och tillgänglighet. SCB:s egen avgränsning av Handelsområden ringar in samlingar av arbetsställen för detaljhandel.
Syftet med undersökningen är att beskriva och belysa studenters attityder till distansutbildning i högskolan. Undersökningen är en kartläggning av avsikter med och skäl till att studera på distans samt den upplevda kvaliteten på utbildningen.
Dödsorsaksregistret innehåller information om samtliga dödsfall som inträffar i Sverige. Dit räknas också de dödsfall där personen inte var folkbokförd i Sverige vid tidpunkten för dödsfallet. Dödfödda ingår inte i registret. Registrets data används ofta för beskrivningar av befolkningens hälsa, som underlag för insatser i hälso- och sjukvården och för forskning.
Statistiken om emitterade värdepapper beskriver hur svenska företags värdepappersupplåning utvecklas och på vilka villkor den sker. Syftet med den redovisade statistiken är att främja Riksbankens arbete inom penningpolitik och finansiell stabilitet.
Karolinska Universitetssjukhuset på uppdrag av Region Stockholm
Data i registret
I Metadataverktyget
Ja
Registret för endovaskulär behandling av stroke (EVAS) är ett Nationellt Kvalitetsregister för endovaskulär behandling. EVAS-registret innehåller uppgifter om vårdkontakter, diagnos och behandling avseende patienter med stroke orsakad av blodpropp i ett kärl i hjärnan där endovaskulär behandling, s.k. trombektomi, har utförts.
Syftet med undersökningen är att beskriva uppvärmningssätt, ytor och energianvändning i småhusbeståndet. Undersökningen genomfördes första gången avseende år 1977. Innehåller energiuppgifter för ett urval av småhus i Sverige.
Energistatistik för flerbostadshus. Syftet med undersökningen är att beskriva areor, uppvärmningssätt och energianvändning i beståndet av flerbostadshus. Statistiken används av de departement och myndigheter m.fl. som har till uppgift att svara för energiförsörjningen, följa energianvändningens utveckling och planera energisparandet inom fastighetsbeståndet.
Epilepsiregistret är ett delregister av Svenska neuroregister och därmed ett nationellt kvalitetsregister som innehåller uppgifter om patienter med epilepsidiagnos. I registret finns enkel demografisk information, uppgifter om sjukdomsdebut, diagnostiska undersökning med EEG, bilddiagnostik, behandling, uppföljning av sjukdomsaktivitet över tid.
Syftet med undersökningen är att på ett utförligt sätt redovisa statistik över nominerade, valda och ej valda kandidater i de svenska valen till Europaparlamentet. Statistiken ger underlag för studier av social representativitet när det gäller de folkvalda församlingarna.
Registret innehåller data som ligger till grund för statistik som visar valdeltagandet i olika grupper i samhället, bland annat uppdelat på län, kön, ålder, inkomst och civilstånd. Resultaten är ett komplement till röstsammanräkningen som visar valdeltagandet totalt sett och i olika regioner.
FASIT är en mikrosimuleringsmodell som beräknar effekterna av förändringar i skatte-, avgifts- och transfereringssystemen för individer och hushåll. Det är möjligt att beräkna hur förändringar i dessa system påverkar olika grupper i samhället samt vilken effekt de får på de offentliga finanserna.
Prisstatistiken avser att ge en allmän information om omsättningen på fastighetsmarknaden och om pris- och värdeutvecklingen på försålda småhus, hyreshus, industrier, lantbruk samt obebyggd tomtmark. Lagfartsstatistiken avser att ge information om den totala omsättningen av alla förvärv på fastighetsmarknaden.
Ett administrativt register för statistikproduktion, med syfte att beskriva landets fastighetsbestånd. Det används äv. som urvalsram för annan statistik och för bearbetningar på uppdragsbasis. I registret finns uppgifter om bl.a. taxeringsvärden, antal taxeringsenheter, byggnadsår, värdeår, bostadsarea, lokalarea, ägare av taxeringsenheter m.m. Registret är en del av fastighetssfären på SCB.
Statistiken skall belysa kreditinstitutens och värdepappersbolagens finansiella ställning samt resultaten av institutens verksamhet på olika områden enligt boksluten.
Statistik över svenska monetära finansinstitut (MFI) och finansiella marknader, s.k. finansmarknadsstatistik. Statistiken är en snabbstatistik och uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter samlas dock in kvartals-, halvårs- och årsvis.
Används för att ta fram statistik som visar samhällssektorers finansiella sparande och finansiella förmögenhet fördelat på olika finansobjekt samt var i samhällsekonomin finansiella överskott och underskott uppstår, hur överskotten placeras och hur underskotten finansieras.
Flergenerationsregistret är en del i registersystemet för RTB, Registret över totalbefolkningen. Registret innehåller uppgifter om personer födda fr.o.m. 1932 som varit folkbokförda någon gång sedan 1961 samt deras biologiska föräldrar och eventuella adoptivföräldrar. Uppgifterna kommer från Skatteverkets folkbokföringsregister samt från äldre folkbokföringsmaterial och SCB:s register över födda.
De tidigare folk- och bostadsräkningarna ger statistik över befolkning, hushåll och lägenheter för användning inom planering, forskning och allmän information. Alla personer över 15 år var skyldiga att fylla i FoB-blanketten. Fastighetsägare var uppgiftsskyldiga för uppgifter rörande sin fastighet.
Syftet är att komplettera bilden av det totala och regionala valdeltagandet i folkomröstningar och på så vis ge en utförligare beskrivning av valdeltagandet i olika befolkningsgrupper.
Totalregister med uppgifter om alla fordon i trafik, avställda eller avregistrerade, som finns registrerade i Transportstyrelsens vägtrafikregister samt kompletterade med ytterligare uppgifter, under det aktuella året.
Registret innehåller data som ligger till grund för statistik som belyser ekonomiska och personella satsningar på forskning och utveckling (FoU). Den ger en översiktlig bild av FoU-verksamheten i Sverige, hur den fördelar sig mellan olika sektorer och regionalt.
FRIDA utgör en grund vid skatteeffekts- och prognosberäkningar. Databasen kan också användas till uttag av data för statistisk analys samt vid användandet av mikrosimuleringsmodeller. Modellerna ger information om hur företagen skulle kunna anpassa sina beteenden vid olika förändringar i skattelagstiftningen.
Syftet med undersökningen Fritidsfiske är att beskriva fritidsfiskets omfattning i Sverige så som det bedrivs av folkbokförda i Sverige i åldrarna 17–80 år (vid årets slut). Statistiken utgör underlag för att bedöma hur fiskbestånden nyttjas av fritidsfiske och speglar det samhällsekonomiska värdet av aktiviteten.
Uppgiftslämnaren är skola. Insamlingen gällande barn består delvis av uppgifter på individnivå delvis av gruppuppgifter. I gruppundersökningen finns uppgifter om antal inskrivna barn per ålder och fritidshem. Individuppgifterna innehåller personnummer och avdelning. Syftet med uppföljningssystemet är att det skall ge en samlad bild av fritidshemmens verksamhet och vara underlag för uppföljning o
Syftet med Företagens ekonomi är att belysa näringslivets struktur (exklusive den finansiella sektorn) med avseende på exempelvis lönsamhet, tillväxt, utveckling, finansiering och produktion.Sammanställning av statistiken kan ske både på aggregerad nivå och i form av median- och kvartilvärden. Statistiken visas på nationell, branschmässigt avgränsad samt för industrisektorn även på regional nivå.
Syftet är att ta fram skattningar för företagens investeringar i IT. Dessa uppgifter behövs av Nationalräkenskaper och för produktivitetsanalyser. För att uppgifterna skall bli mer jämförbara med övriga länder samlas även uppgifter för företagens totala utgifter för it in.
Statistikens syfte är att belysa näringslivets struktur med avseende på lönsamhet, tillväxt, utveckling, finansiering och produktion mm. Statistiken redovisas på nationell nivå, branschmässigt avgränsad samt för tillverkningsindustrin även på regional nivå. Strukturstatistiken används främst som underlag för beräkning av national- och finansräkenskaper.
Innehåller uppgifter om individers och hushålls tillgångar och skulder. Tillgångar som inkluderas är fastigheter, bostadsrätter och finansiella tillgångar som bankkonton, aktier, fonder och övriga värdepapper. Då andra tillgångar eller skulder tagits upp i självdeklarationen som förmögenhet ingår även dessa som övrigposter.
Insamlingen av uppgifter om barn, personal och verksamheter i förskola är en totalundersökning. Populationerna omfattar barn, personal och verksamheter i all förskoleverksamhet som bedrivs i kommunal och enskild regi.
Från och med 2014 lämnas uppgifter på individnivå för barn och personal.
Undersökningen om elever i förskoleklass är en del av Skolverkets uppföljningssystem för skolväsendet. Syftet med systemet är att det ska ge en samlad bild av verksamheten och vara underlag för uppföljning och utvärdering på nationell och lokal nivå.
Försäkringsbolagens kapitalplaceringar syftar till att ge en bild av hur försäkringsbolagen fördelar sina placeringstillgångar, men även för att se hur dessa har utvecklats över tiden. Statistiken innehåller även information om premieinkomster och försäkringsersättningar och hur dessa utvecklas över tid.
Produkten ingår i den löpande statistiken om gödselmedel och odlingsåtgärder i jordbruket. Statistiken ska belysa och följa utvecklingen av försäljningen för kväve, fosfor, kalium och svavel via mineralgödsel till jord- och trädgårdsbruket. Dessutom redovisas uppgifter om försäljningen av gödselmedel tillåtna vid ekologisk odling och uppgifter om fosforgödselmedlens totala kadmiuminnehåll.
Syftet med undersökningen är att ge en beskrivning av de förtroendevalda efter ett antal bakgrundsvariabler, vilket bland annat kan tjäna som underlag för att bedöma de förtroendevaldas sociala representativitet.
Karolinska Universitetssjukhuset på uppdrag av Region Stockholm
Data i registret
I Metadataverktyget
Ja
Graviditetsregistret är ett Nationellt Kvalitetsregister för mödrahälsovård, fosterdiagnostik och förlossning. Registret innehåller medicinska data om tidigare graviditeter och tidigare sjukdomshistoria, nuvarande graviditet, eventuella undersökningar, uppgifter om förlossningen, och uppgifter om barnets tillstånd och hälsa under de första levnadsdygnen. Andra uppgifter som registreras är exempelvis den gravida kvinnans levnadsvanor, utbildningsnivå, yrke och familjesituation.
Registret innehåller uppgifter om betyg i årskurs 6. Betygstatistiken är ett av flera kvalitetsmått på utbildningen, lokalt och nationellt. Resultaten används också för att belysa likvärdigheten i betygssättningen.
Registret innehåller uppgifter om slutbetyg för elever som avslutat grundskolan, samt uppgifter för elever som lämnat grundskolan tidigare än årskurs 9. Även svenska utlandsskolor ingår.
Undersökningen om elever i grundskola är en del av Skolverkets uppföljningssystem för skolväsendet. Syftet med systemet är att det ska ge en samlad bild av verksamheten och vara underlag för uppföljning och utvärdering på nationell och lokal nivå.
Uppgifter samlas dels in på individnivå och dels på gruppnivå. Uppgiftslämnaren är skolan/skolenheten.
Nationella prov är obligatoriska prov i årskurs 3. Resultaten från dessa är ett av flera kvalitetsmått på utbildningen, lokalt och nationellt. Resultaten används också för att belysa likvärdigheten i betygssättningen.
Nationella prov i årskurs 5 är obligatoriska prov som görs under vårterminen. Resultaten från dessa är ett av flera kvalitetsmått på utbildningen, lokalt och nationellt. Resultaten används också för att belysa likvärdigheten i betygssättningen.
Nationella prov i årskurs 6 är obligatoriska prov som görs under vårterminen. Resultaten från dessa är ett av flera kvalitetsmått på utbildningen, lokalt och nationellt. Resultaten används också för att belysa likvärdigheten i betygssättningen.
Innehåller information om nationella prov i årskurs 9. Proven är obligatoriska och resultaten är ett av flera kvalitetsmått på utbildningen, lokalt och nationellt. Statistiken över resutlaten används också för att belysa likvärdigheten i betygssättningen.
Undersökningen om elever i grundsärskola är en del av Skolverkets uppföljningssystem för skolväsendet. Syftet med systemet är att det ska ge en samlad bild av verksamheten och vara underlag för uppföljning och utvärdering på nationell och lokal nivå.
Innehåller uppgifter om grönytor och grönområden i större tätorter samt tätortsbefolkningens tillgång till grönområden.Utöver grönytor och grönområden finns uppgifter om annan markanvändning i tätorterna.
Innehåller uppgifter på individnivå om betyg från gymnasieskolan. Exempel på variabler är skola, studieväg, gymnasieprogram, kurs och betyg i respektive kurs samt slutbetyg för gymnasieutbildningen.
Uppgifterna utgör en del i Skolverkets nationella uppföljningssystem för skolsektorn. Syftet med uppföljningssystemet är att det ska ge en samlad bild av skolans verksamhet och vara underlag för uppföljning och utvärdering på nationell och lokal nivå.
Registret innehåller uppgifter på individnivå om elever i gymnasieskolan. Exempel på variabler är skola, studieväg, gymnasieprogram och årskurs.
Nationella prov är obligatoriska prov i gymnasieskolan. Resultaten från dessa är ett av flera kvalitetsmått på utbildningen, lokalt och nationellt. Resultaten används också för att belysa likvärdigheten i betygssättningen.
Undersökningen om elever i gymnasiesärskola är en del av Skolverkets uppföljningssystem för skolväsendet. Syftet med systemet är att det ska ge en samlad bild av verksamheten och vara underlag för uppföljning och utvärdering på nationell och lokal nivå.
Handkirurgiskt Kvalitetsregister (HAKIR) är ett webbaserat Nationellt Kvalitetsregister som omfattar stora delar av landets handkirurgi. Registret innehåller uppgifter om diagnos, operation, och eventuella komplikationer. Vidare finns uppgifter om patientens upplevelser av symptom, funktion i hand/arm, resultatet av operationen och bemötande före och efter operation. Efter vissa operationer görs dessutom en utökad uppföljning av bland annat kraft och rörlighet och ibland ingår då också en röntgenkontroll.
Sammanställning av uppgifter från Befolkningsregistret (RTB) för att underlätta för statistikframställning där många årgångar berörs. Innehåller de vanligaste händelserna inom folkbokföring såsom t.ex. datum för flyttning och civilståndsändring.
Statistiken om hushållens boende är en årlig undersökning som omfattar hela Sveriges befolkning. Statistiken ger dig information om till exempel boendeform och utrymmesstandard för hushåll och individer. Uppgifterna redovisas bland annat efter kön, ålder, hushållstyp, län och kommun.
Hushållens boendeutgifter är en urvalsundersökning som genomförs med 2-3 års mellanrum med direktinsamling från hushållen. Syftet är att beskriva hur mycket hushållen betalar för sitt boende samt sätta utgiften i relation till hushållets inkomst. Uppgifterna redovisas bland annat efter upplåtelseform, hushållstyp och region.
Innehåller uppgifter om hushållens inkomster, skatter, bidrag och avgifter.
Syftet är att kartlägga den disponibla inkomstens fördelning bland olika hushåll, belysa inkomststrukturen samt beskriva boendet och boendeutgifterna för hushåll i olika upplåtelseformer.
Hälsoräkenskaperna beräknar Sveriges totala utgifter för hälso- och sjukvård. Omfattningen är inhemska enheters slutgiltiga användning av medicinska varor och tjänster samt sjukvårdsproducenternas investeringar.
Syftet med undersökningen är att kartlägga situationen på arbetsmarknaden för högutbildade utrikes födda personer, i vilken omfattning de arbetar och i vilken mån deras arbete motsvarar deras utbildning.
Syftet med undersökningen: att kartlägga situationen på arbetsmarknaden för personer med universitets- eller högskoleutbildning, i vilken utsträckning de arbetar och i vilken mån arbetet överensstämmer med utbildningen.
Uppgifterna i undersökningen avser industrins råvaruförbrukning. Syftet med undersökningen är att ge bättre underlag för beräkning av bruttonationalprodukten (BNP). Med hjälp av statistiken erhålls den detaljerade information som krävs av underlaget till nationalräkenskapernas input- och outputtabeller för industrin.
Belyser den svenska industriproduktionens varufördelning. Både produktion av varor och industriella tjänster ingår. Undersökningen görs en gång per år.
Produktionen av industrins vattenanvändningsstatistik sker intermittent. Statistiken skall kunna ge besked om industrins vattenuttag, vattenanvändning och vattenutsläpp fördelade på län och vattendistrikt.
InfCareHepatit är ett Nationellt Kvalitetsregister för vuxna med Hepatit B och Hepatit C. Data samlas in från samtliga infektionskliniker och en gastroenterologisk klinik. De uppgifter som samlas in till registret inkluderar ålder, kön vid födsel, födelseland, typ av virus och mängden virus (HBV-DNA respektive HCV-RNA), smittväg, datum för första positiva Hepatit B- eller Hepatit C-test, levervärden och resultat av eventuell fibrosbedömning. För de som har behandling registreras också typ av läkemedel och behandlingsresultat.
InfCareHIV är ett nationellt kvalitetsregister för personer som lever med hiv i Sverige.
InfCareHIV inkluderar alla Sveriges hivkliniker och mer än 99% av alla som är diagnostiserade med hiv. Det senare har validerats i jämförelse med bland andra Folkhälsomyndighetens data. Variabler som samlas in vid inskrivningen inkluderar kön vid födseln, könsidentitet, födelseland, misstänkt transmissionsväg, datum för sista negativa hivtest, datum för första positiva hivtest och misstänkt land för transmission. Data som samlas in/uppdateras vid varje uppföljningsbesök inkluderar hiv-RNA-nivåer och CD4+-cellantal samt start- och stoppdatum för hivläkemedel vid eventuella läkemedelsbyten.
Svenska IPN-registret är ett delregister av Svenska neuroregister och därmed ett nationellt kvalitetsregister som innehåller uppgifter om patienter med Kronisk Inflammatorisk Demyeliniserande Polyneuropati (CIDP) och Multifokal Motorisk Neuropati (MMN). I registret finns enkel demografisk information, uppgifter om sjukdomsdebut, diagnostiska undersökning med neurofysiologi, utfall av laboratorieanalyser av blod och ryggmärgsvätska, neurologisk funktion, förloppsmodifierande behandling(”bromsmediciner”), uppföljning av sjukdomsaktivitet över tid, utfall av uppföljande utfallsmått med handstyrka och INCAT skalan, uppföljning av förlopp med hjälp av biomarkörer såsom neurofilament, samt patientrapporterade mått av funktionsnivå med RODS skalan, hälsorelaterad livskvalitet och arbetsförmåga. Registret innehåller för nuvarande information om ca 80 % av Sveriges patienter med CIDP och MMN med en genomsnittlig uppföljningstid på över 8 år.
Syftet med inkvarteringsstatistiken är att ge dataunderlag för turist-information i Sverige och utlandet genom löpande bevakning av utvecklingen av boendet på kommersiella anläggningar. Den utgör också en beståndsdel i beräkningarna av resenäringens effekter på ekonomi och sysselsättning.
Undersökningen belyser innovationsverksamheten i svenska företag med 10 anställda eller fler och genomförs varannat år. Bl.a. samlas data in om vilka typer av innovationer företagen introducerat under en treårsperiod fördelat på produkt-, process, och organisatoriska innovationer, samt innovationer inom marknadsföring. Undersökningen hette Innovationsverksamhet i Sverige (CIS) t.o.m. 2010.
Undersökningar som undersöker ägandet in och ut ur Sverige. Dels utlandsägda företag i Sverige, samt svenska koncerners dotterbolag i utlandet. Foreignt Affiliates Statistics (FATS) hos Eurostat.
Statistiken skall belysa verkställda och förväntade investeringar inom företagssektorn. Verkställda investeringar redovisas per kvartal, medan förväntade investeringar redovisas för kalenderår. Uppgifter om verkställda investeringar används av NR i BNP-beräkningar medan uppgifter om förväntade investeringar används av Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Syftet är att visa förändringar av tillgångar och skulder hos värdepappersfonder som står under Finansinspektionens tillsyn (fonder som är registrerade i Sverige). Statistiken ska också redovisa fondandelsvärde, placering av likvida medel samt belopp för sålda och inlösta fondandelar. Slutligen ska statistiken redogöra för hur fondernas tillgångar är fördelade samt sektorfördelat fondvärde.
Kapitalvinstregistret innehåller uppgifter om individers kapitalvinster och kapitalförluster vid försäljning av bostad, värdepapper m.m. Uppgifterna baseras på deklarations- och taxeringsdata från Skatteverket. Syftet med registret är att ge kunskap om kapitalvinsternas och kapitalförlusternas sammansättning och fördelning.
KML-registret är ett Nationellt Kvalitetsregister som omfattar alla nyupptäckta fall av KML (kronisk fas, accelererad fas och blastkris) ≥ 18 års ålder samt även 16–18 års ålder om dessa behandlas vid vuxenklinik. Kvalitetsregisteranmälan ersätter klinikens lagstadgade anmälan till Cancerregistret. I KML-registret registreras information om sjukdom och behandling vid diagnos och därefter vid olika uppföljningstidpunkter (vid 1, 2 och 5 år efter diagnos, därefter vart 5:e år). Variablerna som ingår bedöms kontinuerligt och justeras efter förändringar i nationella riktlinjer eller efter andra nya kunskaper.
Undersökningen presenterar statistik över finansiella tillgångar och skulder samt deras förändring över tiden. Statistiken visar vilka placerings- respektive låneformer kommunerna och regionerna har valt. Undersökningen görs i slutet av varje kvartal, den 31 december omfattas samtliga kommuner och regioner, de andra tre omfattar kommuner med mer än 30 000 invånare och samtliga regioner.
Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar som är folkbokförda i kommunen och som fullgjort skolplikten men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Syftet med datainsamlingen är att sammanställa nationell statistik som ger ökad kunskap om de som omfattas.
Register över deltagare i kompletterande utbildning, som i huvudsak är en eftergymnasial utbildningsform med både högskoleförberedande utbildningar inom konst och kultur samt yrkesförberedande utbildningar.
Uppgifterna utgör en del i Skolverkets nationella uppföljningssystem för skolsektorn. Syftet med uppföljningssystemet är att ge en samlad bild av skolans verksamhet och vara underlag för uppföljning och utvärdering på nationell och lokal nivå.
Uppgifterna utgör en del i Skolverkets nationella uppföljningssystem för skolsektorn. Syftet med uppföljningssystemet är att ge en samlad bild av skolans verksamhet och vara underlag för uppföljning och utvärdering på nationell och lokal nivå. Skolformen hette fram till 1 juli 2012 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda men bytte då namn till Särskild utbildning för vuxna.
Uppgifterna utgör en del i Skolverkets nationella uppföljningssystem för skolsektorn. Syftet med uppföljningssystemet är att ge en samlad bild av skolans verksamhet och vara underlag för uppföljning och utvärdering på nationell och lokal nivå. Skolformen hette fram till 1 juli 2012 Svenskundervisning för invandrare, men bytte då namn till Utbildning i svenska för invandrare.
Undersökningen avser att belysa sjukfrånvaron under sjuklöneperioden, vilket är den sjukfrånvaro som arbetsgivaren betalar sjuklön för. Sjukfr ånvaron mäts i form av antal sjukdagar och antal sjukfall.
Syftet med statistiken är att belysa utvecklingen av konkurser och förhandlingar om offentligt ackord med regional fördelning och fördelning av företags-konkurser på bransch och antal anställda. Den nuvarande konkursstatistiken började år 1982, statistik över offentliga ackord år 1985. Konkurserna publiceras månadsvis och offentliga ackord årsvis.
Konst- och kulturutbildningar är en eftergymnasial utbildningsform och har som syfte att förbereda för högskoleutbildningar inom det konstnärliga området eller utveckla ett kvalificerat yrkeskunnande. Utöver dessa ingår även andra eftergymnasiala utbildningar som endast får stöd i form av statlig tillsyn av Myndigheten för yrkeshögskolan.
Kostnader och intäkter för skolväsendet. Uppgiftslämnare är huvudmän, kommuner, landsting, fristående skolor, och olika statliga huvudmän. Uppgifterna utgör en del i Skolverkets nationella uppföljningssystem för skolsektorn. Syfter med uppföljningssystemet är att det ska ge en samlad bild av skolans verksamhet och vara underlag för uppföljning och utvärdering nationell och lokalt.
Att redovisa geografisk information om kuststräcka, stränder och öar i Sverige fördelat på inlands- och havsstränder samt öar i insjöar resp havsöar, samt att redovisa uppgifter om smala vattendrag.
Kvalitetsregister ECT är ett Nationellt Kvalitetsregister för elektrokonvulsiv terapi (ECT) och repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS). ECT är effektivt vid flera svåra psykiska sjukdomar och används främst vid svår depression. Uppgifterna omfattar diagnoser, symptom, utförd ECT, läkemedel, behandlingsutfall och biverkningar.
Sedan 2018 samlar registret in motsvarande uppgifter vid behandling med rTMS men data avseende rTMS visualiseras inte ännu i RUT.
MMCUP är ett uppföljningsprogram och nationellt kvalitetsregister för livslång uppföljning av personer med ryggmärgsbråck avseende medicinskt tillstånd, urologisk funktion, tarmfunktion, fysisk funktionsförmåga, aktivitetsförmåga och kognitiv funktion. Vårdprogrammet specificerar tidpunkt och vilka bedömningar av arbetsterapeut, läkare, fysioterapeut, uroterapeut eller sjuksköterska och psykolog som genomför bedömningar av kroppsfunktion och hälsa enligt tidpunkter vårdprogrammet. I registret dokumenteras bedömningar och följs över tid.
Är en ennkätundersökning som riktar sig till kommuner och landsting. Undersökningen samlar in ekonomiska kvartalsdata till exempel löner, inköp av material mm.
Syftet med Labour Cost Survey är att mäta arbetskraftskostnadernas nivå och struktur. Nivån mäts som arbetskraftskostnad per faktiskt arbetad timme. Strukturen analyseras med utgångspunkt från arbetskraftskostnaden per anställd. Undersökningen genomförs vart fjärde år från och med 2000.
Statistiken syftar till att ge basinformation i form av land- och vattenarealer (inlandsvatten, de fyra stora sjöarna och havsvatten) för kommuner, län och riket. Uppgifterna om landareal används bl.a. i kombination med befolkningsstatistik för beräkning av invånare per kvadratkilometer.
Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) är en urvalsundersökning som belyser levnadsförhållanden för Sveriges befolkning. Sedan 2008 är den integrerad med den EU-gemensamma undersökningen Statistics on Income and Living Conditions (SILC).
Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) är en urvalsundersökning som belyser levnadsförhållanden för barn i Sverige. Syftet är att kunna ge en bild av hur barn och ungdomar har det och hur de upplever sin vardag. Barnen svarar på frågor om levnadsförhållanden inom områdena ekonomi, fritid, hjälpa till hemma, hälsa, relationer, skola och trygghet.
LKG (läpp-, käk- och/eller gomspalt)-registret är ett Nationellt Kvalitetsregister för barn och ungdomar med någon typ av LKG. Registret innehåller uppgifter om diagnoser, bakgrundsdata som födelsevikt, känd ärftlighet, om barnen är födda i Sverige eller ej, om barnen är adopterade eller ej, samt genomgången behandling och behandlingsresultat.
Syftet med undersökningen är att ta fram statistik över den lokala demokratins utveckling och funktionssätt inom kommuner och regioner. Statistiken ska ge en beskrivning av kommuner och regioner avseende organisation, intern kontroll och revision, samarbetsformer, brukarrelationer, information och service samt medborgarrelationer.
Longitudinell individdatabas (LINDA) är en urvalsbaserad undersökning. Det huvudsakliga syftet med undersökningen är att ge forskare med flera möjligheter att göra longitudinella studier av inkomstutveckling för olika grupper.
Statistikdatabasen LISA:s syfte är att utgöra underlag för beskrivning och analys avseende individers övergångar mellan exempelvis perioder med förvärvsarbete, arbetslöshet och sjukdom kopplade till ett stort antal bakgrundsvariabler.
Luftvägsregistret är ett nationellt kvalitetsregister för patienter med astma (barn och vuxna) och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Registreringar sker både vid primärvården och den organspecifika öppenvården. För KOL registreras också patienter som vårdas på sjukhus på grund av en försämring (exacerbation). Registret innehåller uppgifter om vårdkontakter, diagnos, exacerbationer, behandling, samsjuklighet och provresultat som exempelvis lungfunktionsvärden och allergitester. Vidare finns uppgifter om självrapporterade symtom som samlats in med Asthma Control Test (ACT) och COPD Assessment Test (CAT).
Lägenhetsregistret är ett nationellt register över Sveriges alla bostadslägenheter. Det innehåller grundläggande information om alla bostäder, bland annat uppgifter om area, antal rum och kökstyp.
Läkemedelsregistret innehåller uppgifter om alla läkemedel och vissa hjälpmedel (förmånsberättigade förbrukningsartiklar och livsmedel) som hämtats ut mot recept på apoteken. Läkemedelsregistret omfattar även kostnader för läkemedel samt kön, ålder, folkbokföringsort och personnummer. Även förskrivarens yrkestitel finns i registret. Registret innehåller inte receptfri försäljning av läkemedel, eller rekvisitionsläkemedel som administreras inom sjukvården.
Urvalsregister över löne- och arbetstidsuppgifter för anställda i utvalda företag/organisationer i privat sektor. Uppgifterna används till framställning av statistik om lönestruktur.
LSUM innehåller kontrolluppgifter (KU) från arbetsgivare och utbetalare av skattepliktiga sociala ersättningar. KU ger bl.a. information om individernas kontanta bruttolöner vilka summeras till lönesummor och fördelas ex. efter region. LSUM innehåller också lönesummor aggregerade till arbetsställe- eller företagsnivå.
Miljöräkenskaper är ett informationssystem som med hjälp av statistik beskriver samband mellan miljö och ekonomi. Det utgår liksom nationalräkenskaperna från branscher, hushåll och offentliga myndigheter. Miljöräkenskaper används som beslutsunderlag för ekonomisk politik och miljöpolitik, samt som ett stöd i den nationella uppföljningen av internationella och nationella miljömål.
Att ta fram och redovisa statistik över miljöskyddskostnader ingår som en del i SCB:s regeringsuppdrag för miljöräkenskaper. Miljöräkenskaperna är ett informationssystem som möjliggör jämförelser mellan miljö och ekonomi. Miljöräkenskaperna gör det möjligt att för enskilda branscher studera ekonomiska data från nationalräkenskaperna, uppgifter om miljöskyddskostnader etc.
Myelomregistret är ett nationellt kvalitetsregister för vuxna med Multipelt myelom, Plasmocytom, Plasmacellsleukemi samt AL-Amyloidos. Data samlas in från samtliga kliniker för hematologi och internmedicin som behandlar myelom. De uppgifter som samlas in till registret inkluderar ålder, kön, karakteristika vid diagnos som stadium, anemi, skelettfynd och njursvikt samt cytogenetiska variabel från benmärgsprovet. För de som har behandling registreras också typ av läkemedel och behandlingsresultat.
Register över förnamn, tilltalsnamn och efternamn för folkbokförda 31 december respektive år samt register över tilltalsnamn för namngivna nyfödda respektive kalenderår.
NR sammanfattar och beskriver i form av ett kontosystem med kompletterande tabeller vårt lands ekonomiska aktiviteter och utveckling.
NR beskriver inom ramen för ett slutet kontosystem produktionen och dess användning, inkomstbildning, inkomstomfördelning och inkomstanvändning, kapitalbildning samt transaktioner med utlandet.
Delregistret för barnkatarakt, PECARE (The Pediatric Cataract Register), utgör en underavdelning till Nationella Kataraktregistret som är ett Nationellt Kvalitetsregister. Delregistret PECARE är, precis som vuxenregistret nationellt heltäckande, och det inkluderar barn i åldersintervallet 0-8 år som har genomgått operation av linsen. Det föds ca 40 barn varje år i Sverige med kongenital katarakt (medfödd grå starr). Även linsoperationer orsakade av trauma, uveit (regnbågshinneinflammation) och linsluxation registreras. För varje individ i registret finns en operationsregistrering och fyra uppföljningsregistreringar. Data rörande upptäcktsförfarandet (remittent, diagnosdatum, kliniska fynd) samt operationsparametrar (katarakttyp, operationsteknik, linstyp, planerad refraktion, axellängd, hornhinnemått, tidigare behandling, postoperativ ordination) registreras vid varje operation såväl som ärftlighet och synskärpa samt uppgifter om systemsjukdomar eller ögonmissbildningar. Behandlingsutfall i form av synutveckling och komplikationsförekomst registreras via uppföljningsformulär vid särskilda besök vid 1, 2, 5 och 10 års ålder. Data rörande skelning, nystagmus (ögondarr), synskärpa, glaukom (grön starr) och efterstarr inklusive antal och typ av behandlingar samt typ av korrektion inhämtas. Den patientupplevda nyttan av vården inhämtas genom föräldraintervjuer och enkäter.
Nationella diabetesregistret (NDR) är ett Nationellt Kvalitetsregister för barn och vuxna med diabetes. Registret innehåller information om diagnos, behandling, undersökningar och laboratorievärden rörande diabetes och dess följdsjukdomar.
Det Nationella Kataraktregistret (NCR) är ett Nationellt Kvalitetsregister för operationer av grå starr (katarakt). Registret innehåller uppgifter om synskärpa, andra ögonsjukdomar, operationens svårighetsgrad, väntetider inför operationen och resultatet av operationen. Vidare finns uppgifter om patientens upplevda nytta som samlats in via frågeformulär före och efter operation. Till Nationella Kataraktregistret finns också en underavdelning, delregistret barnkatarakt PECARE som inkluderar barn i åldersintervallet 0-8 år.
Karolinska Universitetssjukhuset på uppdrag av Region Stockholm
Data i registret
I Metadataverktyget
Ja
Nationella Kvalitetsregistret för Cervixcancerprevention (NKCx) är ett Nationellt Kvalitetsregister för livmoderhalscancerprevention. Innehållet i NKCx sträcker sig från kallelser till gynekologisk cellprovtagning, till information om och resultat från provtagning från livmoderhalsen (cervix) vilket inkluderar cytologi, HPV och vävnadsprover tagna från alla gynekologiska lokalisationer. Registret innehåller även en kopia av Befolkningsregistret, varför det är möjligt att generera olika nyckeltal för screening som relateras till befolkningen som helhet.
Riksfot är ett nationellt kvalitetsregister för elektiv fot- och fotledskirurgi för patienter över 16 år. Ca 20 diagnoser inkluderas vilket beräknas täcka ca 75% av fot- och fotledskirurgin. Registret omfattar både offentliga och privata vårdgivare och har mycket god anslutningsgrad. Registret innehåller bakgrundsdata innan operation och för utvärdering av patientens smärta, funktion och hälsorelaterad livskvalitet används två PROMs (Patient Reported Outcome Measures); EQ 5D som är generisk och SEFAS (Self-reported Foot and Ankle Score) som är regionspecifik. Patienten besvarar förutom dessa PROM också på specifika frågor avseende utseende, kraft, skoanvändande och framfotssmärta. Ingrepp registreras av operatör och uppföljning sker med ovan beskrivna PROMs som patienten fyller i pre operativt och sedan efter 1 och 2 år då också finns också frågor om nöjdhet, kvarvarande besvär och komplikationer besvaras av patienterna. Utskicken sedan 2023 via 1177. Via registrets hemsida finns ett hela tiden uppdaterat statistikvisningsprogram tillgängligt där Rikets och den egna enhetens data kan följas.
Det nationella kvalitetsregistret för systembehandling av psoriasis (PsoReg) är ett Nationellt Kvalitetsregister för individer med systemsjukdomen psoriasis i behov av systembehandling. Registret innehåller uppgifter om anamnes, levnadsvanor, upplevt hälsotillstånd, vårdkontakter, behandling och behandlingsresultat. Livskvaliteten följs upp regelbundet via frågeformulär.
Nationella prostatacancerregistret (NPCR) är ett nationellt kvalitetsregister för diagnostik och behandling av prostatacancer. Data samlas kring hur diagnosen ställs, prostatacancerns utbredning och typ, väntetider, behandling och behandlingsresultat. Patientrapporterade hälsomått samlas in via enkäter efter genomförd behandling.
Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS) inkluderar vuxna patienter med långvarig benign smärta och därav konsekvenser som påverkar det dagliga livet i hög grad. Registret beskriver patientgruppen samt rapporterar resultat efter multimodal smärtrehabilitering. NRS innehåller information om diagnos men framför allt självrapporterade data (PROM-data) om demografi, arbetsstatus, funktion, smärtintensitet och utbredning, psykologiska faktorer, aktivitet/delaktighet, hälsorelaterad livskvalité samt patienters upplevelse av vården.
Det nationella vaccinationsregistret (NVR) är ett hälsodataregister som används för att följa upp effekten av nationella vaccinationsprogram samt covid-19-vaccinationer. Alla vaccinationer inom nationella vaccinationsprogram och vaccinationer mot covid-19 ska rapporteras till NVR. Rapporteringen är obligatorisk och regleras i lag (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram m.m. Registret innehåller uppgifter om vaccinationsdatum, person-id, vaccin, satsnummer, ansvarig vårdgivare och den vaccinerades folkbokföringsort (aktuell och vid vaccinationstillfället). För covid-19-vaccinationer finns även dosnummer.
Uppgifterna utgör en del i Skolverkets nationella uppföljningssystem för skol- sektorn. Syftet med uppföljningssystemet är att ge en samlad bild av skolans verksamhet och vara underlag för uppföljning och utvärdering på nationell och lokal nivå.
Nationella registret för Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett kvalitetsregister för MDS och blandformen myelodysplastiskt syndrom/myeloproliferativ neoplasi (MDS/MPN). Till registret rapporteras nydiagnostiserade vuxna patienter samt de i ålder 16-18 år som handläggs inom vuxensjukvården. Registret innehåller uppgifter om diagnostik, klassificering, riskgruppering och behandling.
I Nationellt Kvalitetsregistret för Hydrocefalus (NKH) registreras samtliga vuxna patienter (18 år och äldre) som genomgår en hydrocefalusoperation (shuntoperation eller ventrikulo-cisternostomi) i Sverige. Detta omfattar patienter med olika hydrocefalustyper, både kommunicerande och ickekommunicerande former av hydrocefalus, samt sekundär och idiopatisk diagnos. De huvudsakliga uppgifterna som lagras i registret är demografiska data (t.ex. kön och ålder), uppgifter om symtom och neurologisk funktion, utredningsprincip, typ av operation och implantat, förändring av symtom och sjukdomsrelaterad livskvalitet över tid, patientens upplevelse av vården, komplikationer samt långtidsuppföljning. NKH är ett delregister inom Svenska Neuroregister.
Q-IVF är ett Nationellt Kvalitetsregister som innehåller information om samtliga startade IVF-behandlingar, både färska cykler och fryscykler, i Sverige med egna eller donerade gameter (ägg och spermier) samt även insemination med donerade spermier. Vidare ingår behandlingar där ägg fryses i fertilitetsbevarande syfte. Varje behandlingscykel innehåller, där relevant, uppgifter om hormonstimulering, ägguttag, fertiliseringsmetod, embryotransfer, insemination, frysning av gameter och embryon och graviditetsutfall för heterosexuella par, samkönade par samt ensamstående kvinnor. Även komplikationer som t.ex ovariell överstimulering rapporteras.
Svenska Barncancerregistret (SBCR) är ett nationellt kvalitetsregister och innehåller bland annat uppgifter om diagnostik, tumördata, operationstyp och behandling samt seneffektuppföljning.
Nationellt Kvalitetsregister för Bröstcancer är ett Nationellt Kvalitetsregister för diagnostik och behandling av bröstcancer. Registret innehåller uppgifter om ledtider, diagnostik, tumörkarakteristika, kirurgi, onkologisk behandling samt uppföljning. Patientrapporterade utfallsmått (PROM) insamlas via enkäter.
Nationellt kvalitetsregister för njurcancer (NSKCR) är ett Nationellt Kvalitetsregister där alla nya primära fall av njurcancer hos kvinnor och män registreras. Även patienter som inte blir opererade redovisas, ofta är dessa biopsi-verifierade, men kliniskt bedömd njurcancer kan också inkluderas. Rapporten bygger på den primära handläggningen (primärregistreringen) vid urologiska eller onkologiska enheter. Både opererade och icke opererade patienter ingår i registret. Registret registrerar uppföljning efter fem respektive tio år efter diagnos för patienter utan metastaser vid primärdiagnosen. För patienter som opereras registreras separat kirurgiska kvalitetsvariabler och komplikationer inom 90 dagar från operationstillfället. Möjlighet finns också att rapportera in kirurgiska data vid operationer av misstänkt njurcancer men där det visar sig vara benigna tumörer. Detta för att kunna följa upp alla komplikationer och utfall vid all njurtumörkirurgi vid ett sjukhus och inte enbart kirurgi vid diagnosen njurcancer. Data från alla sjukhus i landet som primärt handlägger njurcancer ingår i registret.
Nationella peniscancerregistret (NPECR) är ett nationellt kvalitetsregister för diagnostik, behandling och uppföljning av peniscancer. NPECR innehåller information om väntetider, kontaktsjuksköterska, multidisciplinär konferens, diagnostik tillsammans med kirurgisk, dermatologisk och onkologisk behandling samt två- och femårsuppföljnings data. Från och med januari 2015 innehåller registret även uppgifter om remittering till nationellt centrum för behandling och livskvalitetsformulären PROM/PREM.
Nationellt kvalitetsregister för bukspottkörtelcancer (pankreasregistret)
Typ av register
Nationellt Kvalitetsregister
Registerhållande organisation
Region Östergötland
Data i registret
I Metadataverktyget
Nej
Pankreasregistret är ett nationellt kvalitetsregister som innehåller bland annat uppgifter om tumörspecifika faktorer, stadium och data om behandling, komplikationer och överlevnad. Även uppgifter om livskvalitet före och efter behandling finns i registret.
Tyreoidecancerregistret är ett Nationellt Kvalitetsregister för alla patienter som är folkbokförda i Sverige och diagnosticerats med primär tyreoideacancer. Registret har varit i bruk sedan 2013 och består av tre formulär. Formulär 1 innehåller uppgifter om preoperativ diagnostik, kirurgisk, onkologisk och medicinsk behandling (primär behandling). Formulär 2 innehåller uppgifter om ytterligare behandling efter primär behandling samt utvärdering av den primära behandlingen 9-12 månader efter start av behandling. Formulär 3 innehåller uppgifter om recidiv eller kvarvarande sjukdom och fylls i årligen (eller då recidiv upptäcks) så länge aktiva tumörkontroller genomförs.
Blåscancerregistret är ett Nationellt Kvalitetsregister för cancer i urinblåsa, urinrör, urinledare och njurbäcken. Registret innehåller information om primärdiagnostik, behandling, recidiv, progress och död i tumörsjukdom, registrering av operationsvariabler och komplikationer vid cystektomi, registrering av tumör i njurbäcken, uretär och uretra samt registrering av onkologisk behandling.
Nationellt kvalitetsregister kronisk lymfatisk leukemi (KLL) inkluderar nydiagnostiserade fall av KLL från år 2007 och framåt. Data insamlas avseende diagnostik, behandling och uppföljning. Prognostiska markörer som klinisk stadieindelning, FISH och cytogenetiska avvikelser registreras innan behandling startas. Sedan 2019 sker vid registrering av behandling, uthopp till Läkemedelsregistret. Detta innebär att behandlingar samt respons kan rapporteras fortlöpande.
Nationellt kvalitetsregister myeloproliferativa sjukdomar inkluderar nydiagnostiserade fall av essentiell trombocytemi (ET), polycytemia vera (PV), primär myelofibros (PMF), kronisk myeloproliferativ sjukdom UNS (MPN-U), prefibrotisk myelofibros, kronisk neutrofil leukemi (KNL) och kronisk eosinofil leukemi ink. hypereosinofilt syndrom (KEL). Data insamlas för diagnostik, behandling och uppföljning samt genomgångna komplikationer relaterade till sjukdomarna. Utförda mutationsanalyser som JAK2, kalretikulin eller MPL-mutation registreras samt givna cytoreduktiva behandlingar, ASA och övriga behandlingsval enligt Nationellt vårdprogram myeloproliferativ neoplasi.
Nationellt Lungcancertregister är ett Nationellt Kvalitetsregister för lungcancer som innehåller information om bakomliggande patientkaraktäristika, diagnostiska metoder, tumörspecifika parametrar, ledtider och behandlingsmetoder såsom kirurgi, strålbehandling och onkologisk medicinsk behandling. Till registret finns en forskningsdatabas kopplad, LCBaSe, där registerdata mellan 2002-2022 är kopplat till flera olika register (RTB, STATIV, LISA, Flergenerationsregistret, Läkemedelsregistret, Patientregistret, Cancerregistret, Dödsorsaksregistret och MIDAS).
RättspsyK är ett Nationellt Kvalitetsregister som följer en vårdprocess och ett vårdförlopp f ör rättspsykiatriska patienter. Förutom ett antal grunddata om patienten följs 25 stycken indikatorer upp, dessa berör aspekter som: Vårdform, Missbruksbehandling, Riskbedömning, Behandling utifrån riskfaktorer, Brottsbearbetning, Återfall i brottslig gärning, Tvångsåtgärder, Sjukdomsinsikt/behandlingsmotivation, Funktionsskattning/behovsskattning, Färdig för öppen rättspsykiatrisk vård, Symtom, Patientens skattning, BMI, Hälsofrämjande insatser, Förvaltare/god man, Ekonomi, Friförmåner, Samverkan, Patientenkät, Bostad, Barn, Nätverk, Diagnoser, Stödperson samt Läkemedel
Framställa statistik om nätpriser den 1 januari för naturgas till hushåll och industriella slutförbrukare samt om antal leverantörsbyten per kvartal gjorda av hushåll och övriga kunder.
Sedan år 1961 har SCB årligen beräknat normskördar för de viktigaste grödorna. Syftet med normskördeberäkningarna är att visa den skörd som man kan förvänta sig under normala odlings- och väderbetingelser. Normskördar beräknas för skördeområden (SKO), län, produktionsområden och hela riket.
Statistiken avser att ge en samlad bild av den totala produktionen, import och export av oförädlade trädbränslen fördelade på bränslekategorier, råvarukategorier och råvarans geografiska ursprung.
Parkinsonregistret, som är ett delregister i Svenska neuroregister, är ett Nationellt Kvalitetsregister som innehåller uppgifter om patienter med Parkinsons sjukdom. I registret finns demografisk information, uppgifter om debutår och diagnosår, uppgifter om vårdkontakter, motorkomplikationer, läkemedelsbehandling, icke-motoriska och patientrapporterade mått avseende hälsorelaterad livskvalitet. Information läggs in av sjukvården och av patienterna själva och målet är att informationen förnyas minst 1 gång årligen. Registret fokuserar på de patienter som sköts hos specialist. Registret har en nationell täckningsgrad på 66 % avseende dessa patienter.
Syftet med PSU är att med ett statistiskt säkert underlag ge information om partisympatiernas (”bästa parti”) fördelning i hela väljarkåren och i mindre delar av den. Både situationen vid ett visst undersökningstillfälle och förändringar från tidigare undersökningar skall belysas. Dessutom skall resultat ”om det vore riksdagsval idag” samt nettoflöden mellan olika partier beräknas.
Uppgifterna utgör en del i Skolverkets nationella uppföljningssystem för skolsektorn och ger underlag för uppföljning och utvärdering på nationell och lokal nivå. Tjänsteregistret innehåller tjänster vilket gör att en person kan förekomma flera gånger i varje årsregister. Personregistret innehåller enbart en tjänst per person, den tjänst som har prioriterats som den huvudsakliga tjänsten.
Personalutbildningsstatistiken ska beskriva personalutbildningens omfattning och innehåll samt fördelning bland olika undergrupper för de sysselsatta inom arbetskraften. Personalutbildningsstatistiken genomfördes första gången 1986 och efter det årligen med undantag för 1988, 1991, 2004 och 2005. Sedan 2006 genomförs undersökningen vartannat år avseende första halvåret.
Nationellt Kvalitetsregister för primära immunbrister
Typ av register
Nationellt Kvalitetsregister
Registerhållande organisation
Region Jönköpings län
Data i registret
I Metadataverktyget
Nej
PIDcare är ett Nationellt Kvalitetsregister för diagnosgruppen primära immunbrister (PID). Registret innehåller data från longitudinella uppföljningar gällande diagnos, undersökningar, behandlingar, komplikationer, livskvalitet och annan relevant information. Vissa diagnoser kräver livslång uppföljning och både barn- och vuxenkliniker registrerar i registret.
Statistiken skall belysa nivån på och utvecklingen av elpriser och nättjänst för olika kategorier av användare. Undersökningen genomfördes första gången avseende januari år 1977.
Prisindex heter databasen som innehåller merparten av de insamlade prisuppgifterna (mikrodata). För tillfället omfattas produkterna Konsumentprisindex (KPI), Producentprisindex (PPI) och Tjänsteprisindex (TPI).
Produktionsindex över näringslivet är en indikator som ger ett mått på produktionen i det svenska näringslivet varje månad; dvs. produktion av varor och av tjänster inom den privata sektorn.
Provsamlingen SWEDEHEART innehåller blodprover från patienter med akut kranskärlssjukdom och patienter som genomgår kranskärlsröntgen, kateterburen intervention eller öppen hjärtkirurgi. Provsamlingen är kopplad till det Nationella Kvalitetsregistret SWEDEHEART.
Sveriges regering behöver kunna ge riksdagen en samlad redovisning om integrationen i Sverige på nationell, regional och lokal nivå. Därför har SCB uppdraget att sammanställa och presentera de data om integration som finns i myndighetens register.
Registret för grav hörselnedsättning hos vuxna är ett delregister i Nationellt kvalitetsregister för Öron-, Näs-, och Halssjukvård i Sverige. Registrets primära syfte är att kartlägga och bidra till förbättring av rehabiliteringen för dem med de mest uttalade hörselnedsättningarna. En del av registret innehåller uppgifter om hörselnivåer och erhållen hörselrehabilitering. Utöver detta finns uppgifter över patientens upplevda nytta av Hörselvårdens insatser. Den andra delen av registret är ett specifikt register över utförda cochleaimplantat (CI)operationer i Sverige. I både dess delregister finns frågor som utvärderar patientrelaterade utfallsmått sk PROMs (patient-related outcome measures).
Registret för Medfödda Metabola Sjukdomar (RMMS) är ett nationellt kvalitetsregister där vi följer upp 46 ovanliga sjukdomar i ämnesomsättningen, metabolismen. Varje år diagnostiseras ungefär 40 barn med någon av de sjukdomarna som registreras i RMMS.
Registret innehåller processindikatorer såsom uppgifter om diagnos och behandling samt resultatindikatorer såsom utfall över tid. RMMS inkluderar också olika generella och sjukdomsspecifika PROM.
Ingående diagnosgrupper (status 2024-07-02). Komplett lista finns på RMMS hemsida: • Fel i aminosyranedbrytning inkl. kofaktordefekter; 10 sjukdomar • β-oxidationsdefekter; 3 sjukdomar • Fel i karnitinsystemet; 4 sjukdomar • Organiska acidurier; 6 sjukdomar • Ureacykeldefekter; 7 sjukdomar • Neurometabola sjukdomar; 5 sjukdomar • Porfyrier; 9 sjukdomar • Andra sjukdomar; 2 sjukdomar
Registret för otoskleroskirurgi är ett Nationellt Kvalitetsregister för patienter som opereras med stapeskirurgi pga. otoskleros. Det innehåller uppgifter om operationsmetoder, uppmätt pre- och postoperativ hörsel samt patientrapporterade utfallsmått.
Nationellt Kvalitetsregister för patienter med höftfraktur
Typ av register
Nationellt Kvalitetsregister
Registerhållande organisation
Region Skåne
Data i registret
I Metadataverktyget
Ja
RIKSHÖFT är ett Nationellt Kvalitetsregister för patienter med höftfraktur. Registret innehåller uppgifter om frakturen, operation och vilka besvär de som drabbas av höftfraktur har under vårdförloppet och hur återhämtningen går under de första 4 månaderna, tex gångfunktion, gånghjälpmedel, smärta vid 4 månader, boendeform, vårdtid, kognitivt status, BMI och trycksår.
Riksstroke är Nationellt Kvalitetsregister för patienter som drabbats av stroke och transitorisk ischemisk attack (TIA). Registret innehåller uppgifter om insjuknande och behandling. För individer som haft stroke finns även uppgifter om patientens upplevelser av vården samt hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen som samlats in via frågeformulär, 3 och 12 månader efter insjuknandet.
Nationellt kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår
Typ av register
Nationellt Kvalitetsregister
Registerhållande organisation
Region Jönköpings län
Data i registret
I Metadataverktyget
Nej
RiksSår är Nationellt Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår. Registrering i RiksSår sker vid två tillfällen: den första registreringen gäller bakgrundsinformation som ålder, sårduration, sårstorlek och sårdiagnos och den andra avser uppföljning av utförd behandling och dess resultat som läkningstid, antibiotikaförskrivning m m.
Syftet med undersökningen är att både på kommun- , landstings- och riksnivå ge en tillförlitlig information om kommunernas och landstingens ekonomi, nuläge och utveckling. RS används av nationalräkenskaperna (NR) som källa för att beräkna kommunernas och landstingens andel av BNP, finansiellt sparande, investeringar och transfereringar.
Ett register som innehåller företagens inkomstdeklarationer (INK2 - 4) och bilagor till inkomstdeklarationer (NE, NEA, N1, N1a, N2, N2A, N6, K10, ) för resp kalenderår.
Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg) är ett Nationellt Kvalitetsregister för obesitaskirurgi och innehåller uppgifter om preoperativ behandling, operationstyp, komplikationer och resultat på viktnedgång och samsjuklighet. Vidare finns uppgifter om patientens upplevelse av sin hälsa och livskvalitet som samlats in via frågeformulär.
SCB ska, enligt förordning SFS 1984:692, hålla ett allmänt företagsregister. Registret innehåller samtliga registrerade företag i Sverige och dess arbetsställen.
Senior alert är ett Svenskt Nationellt Kvalitetsregister som följer den vårdpreventiva processen för äldre utifrån områdena trycksår, undernäring, fall, ohälsa i munnen och blåsdysfunktion (I Metadatabasen finns ej blåsdysfunktion med). Variabler för riskbedömningar, bakomliggande orsaker, åtgärder och uppföljning av åtgärder finns att tillgå.